20180111

Recension i GP idag av ”Osynlighetsmanteln” och ”Peking – den hopfällbara staden” får Cecilia Nelson att tänka på Dostojevskij och Chaplin.

 

Osynlighetsmanteln

”Titelns osynlighetsmantel går att tolka som den otidsenliga kokong av högkvalitativt ljud och hyperuppmärksamt lyssnande som huvudpersonen Cui vävt in sig i och som möjliggör ett obemärkt, isolerat leverne.”

”Cui föraktar inte bara förflackningen när det gäller musiksmak, han ifrågasätter också trovärdigheten hos de intellektuella som han betraktar som uppblåsta nollor. Den kritiska hållningen innebär dock inte att Cui är någon rebell som drömmer om att förändra världen. Författaren gör honom snarare till en bitter ensamvarg som förmodligen kunnat känna igen sig i den enslige huvudpersonen i Dostojevskijs Anteckningar från källarhålet. Det hindrar inte att Osynlighetsmanteln både kan vara underfundigt underhållande och brutalt överraskande i de partier som mest påminner om en saftig thriller.”

”Språket kombinerar en distanserande stramhet med vardagligt talspråk. Antihjältens undertryckta frustration ges språklig gestalt i Roger Heshan Erikssons spänstigt sträva översättning.”

 

Peking – den hopfällbara staden

”berättad på ett enkelt, korthugget språk som fångats fint av Mikael Wiberg”

”Det är ett obönhörligt maskineri som till och med får Chaplins automatiserade fabrik i Moderna tider att te sig riktigt mänsklig”

”Detta är en ruggig framtidsvision med samhällskritisk udd som jag inte lyckas skaka av mig. Jingfang ger på ett synnerligen skickligt sätt det absurda en bismak av något vagt bekant. Ett igenkännande som har räckvidd långt utanför Kina.”

Hela recensionen kan du läsa som pdf här: > GPs recension 20180111.